Tåget till lyckan
Varje gång jag ser ett pendeltåg så får jag en så jävla lycklig känsla i hela kroppen. Och det är inte för att jag älskar tåg i allmänhet och tunnelbanan i synnerhet. Nej. En av de bästa sakerna jag gjort i hela mitt liv var nämligen att åka pendeltåg till en station en bit utanför stan, en varm sommardag för snart två år sen. På perrongen stod världens snyggaste, underbaraste och absolut bästa människa någonsin, och väntade på just mig. Jag var så nervös att jag trodde jag skulle svimma. Vi hade jobbat ihop i några månader men det projektet var nu slut, och vi hade inte setts på några veckor utan haft semester på varsitt håll. Är man en sån som hållit nitisk koll på mig (varför man nu skulle vara det) så kan man lätt räkna ut att jag fortfarande var både gift och sammanboende med min exman då, men eftersom ingen har att göra med vad han och jag redan då planerade för och pratade om, så behöver jag inte gå in närmare på att vi redan var på väg ifrån varandra, och hade varit en tid. Och att vi idag är hur goda vänner som helst (varit hela tiden) och med jämna mellanrum umgås alla tre vuxna och barnen tillsammans, och att det går hur bra som helst, för alla. Nog om det. Jag har ju i hela mitt liv mer eller mindre stoltserat med att jag är så himla oromantisk av mig, och har nästintill sett ner på folk som skrivit vad jag kallat för "geggigt" om sin kärlek för någon. Men ni vet, alla kan ändra sig, och det går inte en dag utan att jag vill skriva och skrika ut min extremt stora kärlek för den här människan, min älskade M, och jag blir så jävla lycklig varje morgon jag får vakna bredvid honom och ba glo in i hans gröna ögon som riktigt lyser av hur lycklig och kär han är i mig också. I MIG?! Det, mina vänner, känns som högsta vinsten i livets lotteri typ. Något jag inte visste innan. Jag ska inte jämföra kärlek och hålla på, för var sak har sina styrkor och svagheter, men jag lever nu varje sekund med en stor lycka i hela kroppen, och jag kan inte minnas att jag känt så förut. Jag visste nog inte ens att man kunde känna så.
Och att även mina barn älskar denna människa och ser honom som självklar är som ni förstår mer än jag någonsin hade vågat hoppas på. Jag är bara så jävla tacksam för det ❤
