jempiesomsagt

Min dag som katt

Publicerad 2017-01-17 14:38:00 i Allmänt,

Tycker ni inte att katter verkar ha de skönaste liven av typ alla? Jag tycker det. Jag har haft några katter genom åren och det är många gånger jag haft något stort i horisonten på mitt liv som oroat eller stressat mig, och så har jag tittat på min katt och ba fyfan vad bra du har det. Du ba går runt lite och väljer det varmaste stället, gärna ett där det typ dallrar upp torr inomhusvärme från ett element, och rullar ihop dig och sover tre och en halv timme. Du har ingen stor grej i horistonten som oroar ihjäl dig. Du ser bara till att du har mat och gos och krattad låda. Lite egoistiskt kanske kan tyckas för vad vet jag egentligen om min katts liv? Det är ju omöjligt att veta vad de sysslar med om dagarna och det vet alla som har sett Husdjurens hemliga liv till exempel. Eller om katten har en jobbig kärlek som aldrig hör av sig eller en jävla provfilmning som oroar ihjäl honom men som han inte sagt ett skit om. Det kan ju inte jag veta. Men om jag utgår från att katten inte har några hemliga kärlekar eller provfilmningar eller några jobbiga symptom den oroar sig för eller ett jobb den sliter sig i håret över, vad vet jag vad man kan ha för problem i livet, så ser ju katter ut att ha det väldigt bekymmersfritt och skönt. Så idag är jag ledig. Jag har gått en promenad och jag har pratat med min mormor och jag har lagat lunch och jag har bara skitit i allt runt om i livet. Alla grejer som eventuellt tornar upp sig. Jag har några små orosmoment men ett lyckades jag avhjälpa med ett välskrivet mail. Ett annat insåg jag inte var så farligt. Så när jag kände mig så där mest obekymrad och precis hade ätit och just avslutat ett ärende jag var tvungen att få färdigt, så gick jag in i sovrummet där Krister (katten) låg och ba la mig bredvid honom i sängen. Jag försökte till och med att lägga mig på samma sätt, ni vet så där lite hoprullad på sidan och absolut inte huvudet på någon kudde. Och så bara låg jag där och vilade. Tänkte inte på något, stirrade bara på en gren som vajade lite utanför fönstret. Krister gick ju igång förstås, han kan inte låta mig vara ifred om någon av mina kroppsdelar ligger inom räckhåll och i synnerhet håret, så han spann ju som en tok och började trampa omkring. Men efter en stund lugnade han sig och la sig på mitt hår och somnade, så att jag inte kunde röra mig, och då hade jag inget val annat än att fortsätta leka obekymrad katt. Så där låg jag länge och väl och bara vilade. Jag somnade nog till en stund till och med, och allt kändes bara så där härligt kattigt. Till slut fick jag nog och gick upp och kokade kaffe. Precis som en katt inte skulle göra men ändå. Man får väl jämföra det med lite torrfoder och en slurk vatten.
Jag ska va katt oftare.
Spinna spann spånigt.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Jempie

Här blir det inte så mycket glitter.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela