jempiesomsagt

En komma fyra mil

Publicerad 2016-09-22 12:28:00 i Allmänt,

Dagarna rullar på och skogen bara står helt själv därute. Är det någon som bryr sig om skogen? Jag bryr mig om skogen. Jag är nog bästa kompis med skogen, på något sätt. 
Det bästa med att jobba halvtid som jag gör, är att det finns tid att knata rätt ut i Nackareservatet och gå en komma fyra mil en vanlig torsdagsmorgon. Att det varje vecka finns en dag när tanken är att jag ska jobba med annat eller inget men inte med det jobb på en teater som jag haft sen början på augusti. Som jag för övrigt stortrivs på.
När jag har mina tomma dagar, eller fridagar som det står i min kalender, så kan jag göra alltifrån att photoshoppa nya projekt till mitt jempieteckningar-tjafs, spela in något, reklamfotas eller som sagt, bara gå en komma fyra mil och sen hem och tvätta en maskin barnkläder. Jag fullkomligt älskar att ha friheten. Tiden. För några år sen blev jag så där farligt stressad ni vet, att det höll på att braka rätt åt helvete. Där tänker jag inte hamna igen, så jag måste styra min tillvaro med klok hand numera. Inte hålla på och stå på gaspedalen som en annan tegelsten. Ni är många tegelstenar där ute ändå gott folk, men tänk efter ni med. Stress är inte att leka med.
Vad fan gör jag i skogen då? Jag går ju mest. Samlar steg. Passerar stock och sten. Men jag kan rätt som det är komma på mig själv med att stå blickstilla som en gasell av något slag och bara lyssna, för att sen sätta av i jordens fart åt ett oväntat håll på grund av att jag vädrat ett oönskat möte. Ibland bara orkar jag inte ränna in i någon människa, att jag bara viker av och in på första bästa stig och försvinner i det stora mörkgröna. Som börjar bli brunt nu. Har ni sett det? Att skogen börjar bli brun? Jag skulle inte vilja försköna det med att kalla det gult eller rött, för där jag går är det brunt det börjar bli. Mest i form av torra ekblad och framför allt barr. Och kottar. Det gula kommer senare. Men hösten är här. Det finns ingen årstid jag gillar så mycket som hösten. Den liksom säger till mig att "du klarade en sommar till bruden". "Du klarade en sommar till av grillkvällar du hellre vill gå hem under, baddagar på jobbiga stränder med samma bikinihat som vanligt, stressen att smörja tre barn och se till att de inte drunknar, samtidigt som du ska hålla dem nöjda, mätta, uppvätskade och glada (omöjligt för den delen) och alla varma dagar du inte kan ha jacka och mössa på dig". "Du fucking klarade det". Och jag brukar svara "ja".
Jag är inte så långrandig i pratet av mig alltid som jag kan vara så här i text.
För övrigt kan jag tala om att jag räddade en skalbagge som låg på rygg, fotade en flugsvamp och käkade flertalet blåbär under min runda. Helvete vad blåbär det finns här och var fortfarande. Man får ju passa på.
 

Kommentarer

Postat av: Micaela

Publicerad 2016-09-22 15:33:42

Äntligen en text av dig att drunka i ett par minuter"

Svar: Men vad gullig du är, vad glad jag blev nu!
Jempie

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Jempie

Okänd och fattig mångsysslare.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela