jempiesomsagt

Hej då Hawaii

Publicerad 2016-01-07 08:58:11 i Allmänt, Hawaiidagboken,

En sista heldag på Oahu, Hawaii. Det har gått tre veckor! Hur kunde det gå så fort? Jag vet, så säger man alltid, men på riktigt? 
I mitt huvud har det blivit sommar. Jag kommer på mig själv med att tänka tankar som "vad ska jag göra i höst?" och så kommer jag på att men vafan, det är ju januari där hemma! Det är det ju här med, men det går liksom inte att i skallen ta in det. Shorts, solskyddskräm, glass i solen och så vidare - och så januari? Varje gång jag ser datumet på telefonen tänker jag att det måste vara nåt fel bara. 
Tre veckor är ju inte så länge egentligen, men ändå har man hunnit bli helt snedvriden. Vi lämnade ett för årstiden väldigt varmt Stockholm den 16 december 2015, och kommer om jag ska tro internet hem till ett svinkallt och snöigt vinterland 2016? Det är ju fantastiskt, jag älskar vintern.
Nu är jag mätt på sol, palmer och saltvatten. Jag är ännu mättare på barn som tjafsar och gnabbas så fort de får chansen. Jag är trött på ägg, öl, cheddarost och att diska i halväckliga kök. Jag är trött på sandiga golv och på att smörja barn. Jag är trött på att leva fullständigt inpå varandra dygnets alla minuter - jag vill ha lite space igen. Vardagsspace. Den där spacen att man faktiskt är ifrån varandra några timmar ibland och har det bra på olika håll, och så ses man sen igen. Vet ni jag tänker inte ens känna mig dum för att jag skriver så. Klart man behöver andrum. Luft. Barnen har sagt/ropat/gastat "mamma!" så många gånger varje dag denna resa, att jag är rädd att jag börjat bli gråhårig. Jag är en engagerad och kärleksfull mor, men till slut orkar inte ens jag höra mer. 
Det är nu en jävulskt lång flygresa hem igen bara. Men det gick ju hyfsat bra hit, eller? Gjorde det det? Jag har glömt. Det var nåt hjärtstopp och nån extra övernattning, eller jag vet inte. Som sagt, det är luddigt och nästan glömt. Imorgon flyger vi från Honolulu till Seattle, sedan till Paris och därifrån till Stockholm. Jag har aldrig varit i Paris, utan jag ska dit i vår med min mor och syster, men nu blir det tjuvstart i form av en mellanlandning. Frankrike har jag varit i, men bara olika skidorter i Alperna. Nåja. 
Jag vill tatuera en ananas. Eller en delfin. Kanske flera. Jag vill rista in Hawaii på något sätt, det är känslan. Det har varit bra här på det stora hela, och får jag någon gång chansen skulle jag med glädje återvända.
Mahalo!

Kvällsfärgerna alltså

Jordens normalaste bild... Molly! :D

Glutenintoleranterna. Många "patties with only cheese and ketchup" på Mcdonalds blev det

Barnen, bilen, kryllandet...

Cykelturen

Standardkänslan

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Jempie

Okänd och fattig mångsysslare.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela