jempiesomsagt

Vardagslunk i paradiset

Publicerad 2015-12-31 07:30:45 i Allmänt, Hawaiidagboken,

När man reser i tre veckor med tre barn är det oundvikligt att det vissa dagar smakar vanlig vardag. Som om man bara flyttat med sig sitt Svensson-liv med ärenden hit och snabba onsdagsmiddagar dit, till Hawaii och fortsätter där. Idag var en sån dag. Visserligen började vi med att bestiga Koko head crater, och det gör man kanske inte varje dag i stockholmsförorten precis. Där har vi i och för sig Hammarbybacken runt knuten, och där händer det att vi släpar upp barnen. Men detta idag var något helt annat. Här tränar tydligen militären då och då, och det sägs att det är tusen trappsteg rakt upp i princip. Nu tror jag det är fler än tusen och trappsteg är att bekvämlighetsgöra det hela. Det är helt enkelt en gammal räls av något slag, och det man går på är de där träplankorna som ligger prydligt i en jämn rad på en vanlig järnväg, bara det att här har de halkat isär samt har en väldig höjdskillnad från steg till steg. Ibland typ en meter. Phu. Vi kom en femtedel upp, jag Emma och Isabell, medan Robin och Molly kämpade på ett tag till i hettan. Så, detta var alltså inte en av de vardagliga grejerna, men förutom det har dagen gått i ekorrhjulets tecken. Vi har helt enkelt bara gjort ärenden, handlat och ätit. Den så kallade limousinen är numera omdöpt till Trash car på grund av hur grisig och nerlevd den blivit inuti. Vi garvar åt oss själva när vi kommer flappandes i flippflopps och bara öppnar bakluckan och låter barnen kila in. Det känns så lägeraktigt på något sätt, och vi skulle kunna ha tjugo ungar som vällde in i bilen på samma sätt, det känns minst lika kryllande med tre. På det stora hela börjar vi hamna i något slags Hawaiianskt överavslappnat lunk, där vi knappt orkar duscha och barnens kläder är så skitiga att de kan hoppa upp själva och lägga sig över ett ryggstöd vid dagens slut. Lyxkåken vi bor i har visserligen tvättmaskin, men den bryter trenden fullständigt och framstår som något gammalt skrällande jätteåbäke från industriella revolutionens inledning. Den har vi inte vågat ha igång än, och jag är osäker på om alls.
Emma bredvid Trash cars barningång

Insidan

Emma mitt i klätterkaoset

Slutkörd och jättevarm Molly

Bild från igår, vid Waimanalo. Barnen vägrade ställa upp på gruppbild

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Jempie

Okänd och fattig mångsysslare.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela